Årskrönika Del 1

Året som gått har varit fullt av händelser, både positiva och negativa, året börjar alltid med den 1 Januari tänkte jag skriva nu men det är så att den 1 Januari fyller min farfar år, eller ja fyllde, han dog när jag var drygt 15 så det är drygt 15 år sedan nu. 89 år gammal. Eftersom att min pappa var så mycket äldre än min mamma så var ju också mina farföräldrar ganska gamla redan när jag var ung.

Så den 1 Januari varje år så kommer man ju ihåg sin farfar såklart, han skulle ju ha fyllt typ 104 eller något i år, så han hade förmodligen inte levt så många år till om han inte dött för 15 år sedan om man säger så. Men han dog av åldern, alltså inget annat bakom så.

I alla fall så straxt där efter fick jag ju jobb som lärarvikarie på bällstabergsskolan. Där trivdes jag enormt och när det var drygt 3 månader kvar av terminen fick jag bli mentor för en 3.a då deras mentor skulle gå på mammaledighet så det var en otroligt spännande upplevelse. Jag fyllde 29 och det blev inget större firande, som vanligt. Jag gillar inte att fira mina födelsedagar eftersom att jag får lite ångest när jag blir äldre. Så då kan ni förstå hur jag känner nu inför 30-årsdagen!

Men det som egentligen var störst för år 2017 var ju Idas nya utredning. Vi blev kallade i Maj om jag minns rätt, Mamma och jag delade upp tiderna så att hon gick på några och jag gick på några. Ida fick leka, träffa logopeden, träffa arbetsterapuet, test efter test gjordes och så kom dagen då det var dags att få veta vad de trodde och jag var absolut inte beredd på vad de hade att komma med. Att hon var autistisk var något som jag känt på mig sedan hon var bebis, just på sättet hon var, men att få det på papper är rätt så jobbigt. När de dessutom nämnde att hon hade en språkstörning så blev jag lite paff, visst att hon inte pratade så bra och att hon inte förstod så bra alltid men jag hade alltid trott att det hörde ihop med autismen. Hon hade ju redan fått ADHD sedan innan så det satt ju kvar såklart. Sedan började de prata om att hon hade en svag beteendestörning och jag hade länge funderat på trotssyndrom som då alltså med ett finare ord heter just annorlunda beteendemönster eller något liknande och här bad jag faktiskt att de skulle gå igenom sina tester och se om de kunde sätta den diagnosen då hon har en otroligt specifik trots och jag ser hellre att hon har diagnosen på papper än att hon inte har det, för att vi ska få mer hjälp.

Och när pappret kom hem så stod det såklart att hon hade trotssyndrom. Så den våren gick min dotter från att ha simpel ADHD till att ha 3 diagnoser till. Fast det var ju inte så att de kom till just då, de har ju alltid funnits där, men att få det svart på vitt, på papper, det känns ändå jobbigt såklart. Man önskade ju att man haft fel, att hon bara var inne i en jobbig period. Så det var en tung början på sommaren 2017.

Gillar

Kommentarer