hur ska jag orka?

Jag vet inte om jag hamnat i en depression eller om jag bara är lite ur gängorna eller vad det är men just nu känns allt så jävla meningslöst...

Idag parkerade jag på skolans parkering för att hämta Ida, precis när jag ska gå ur bilen ringer min lillebror, han har fortfarande sommarlov och den här veckan är han hos mamma... "ida är här" säger han...

Hon hade rymt igen... 2:a gången sedan lovet, alltså sedan förra måndagen...

Ska jag behöva vara med på dagarna?! Vem fan ska då betala våra, utgifter?! Jag har ingen heltidsarbetande man så jag kan ligga och slappa på dagarna, folk tror att jag njuter av att vara arbetslös och vara hemma... Jag skulle egentligen behöva sova på dagarna för att orka med...

Jag arbetar större delen av fm i stallet, mockar, gör rent vattenhinkar, sopar, plockar m.m. Resten söker jag jobb, ringer viktiga samtal, går på möten om Ida m.m. Och när Ida är hemma så måste jag bokstavligt talat följa henne som en höök, annars tar det 2 sek och hon försvinner...

Ida går i en liten skola, de flesta som går för eller ja... 99 % är typ rika familjer där männen jobbar och fruarna är hemma och föder 511 ungar... Jättetrevliga de flesta men deras liv ser helt annorlunda ut, de bor i stora villor, männen drar in pengarna, kvinnorna tar hand om hem och barn, jag säger inte att alla där lever så för en av mina vänner är också ensamstående mamma till två killar som ena börjar trean och andra förskoleklass...

Men de tror att man kan ägna all tid åt skolan och deras grejer...

Samtidigt tycker jag lite synd om dessa familjer, jag slår vad om att mammorna knappt kan bygga ihop en Ikeamöbel eller skruva upp en hylla... Byta glödlampa 😂

Jag har fått göra allt själv sedan jag flyttade hemifrån, jag började redan som tonåring, bygga, laga mat, fixa mina egna grejer o.s.v.

Även nu i stallet, jag skruvar upp krubbor, hinkhållare, ser till att allt fungerar som det ska m.m.

Och tänk om de skiljer sig... De har inget jobb, inte jobbat på kanske 20 år, ingen pension, kan inte ta lån m.m. Så visst vore det skönt med en man som arbetade och tjänade bra men jag skulle inte vilja bli beroende av honom...

För några veckor sedan när S var här några dgr skulle jag byta lampa på bilen i fram och han tog direkt på sig att hjälpa mig, jag har bytt lampor på bilar sedan jag tog körkort för 10 år sedan 😂 Det var en fördel att mammas dåvarande sambo arbetat som bilmekaniker i 10 år typ, så jag kan en del då snacka om att det var jobbigt för mig att låta honom hjälpa till😂😂

Jaja, i alla fall så vet jag inte riktigt hur jag ska ta hand om problemen. Vad fan gör man...

Gillar

Kommentarer