En tung morgon

Alltså jag kom inte upp i går morse, det var sååååå trögt! Ida skulle till dagis så nu är det verkligen slut på ledigheten, för henne hade det nog när man tänker efter varit bättre att hon inte haft ledigt alls förutom vid röda dagar då...

För hon har tappat all rutin vilket de såklart märkte på förskolan också, så det lär ta någon vecka eller två innan hon kommer in i rutinen igen. hon var också otroligt trött under eftermiddagen och kvällen sen vilket såklart inte är så konstigt med alla nya intryck igen, nya rutiner, massa barn och stoj och stök...

Vi har börjat planera för skolan också, jag kan inte fatta att det är dags att söka skolor för Ida. samtidigt som jag är glad och stolt över att vi trots alla motgångar och svårigheter kommit hit, att hon blivit så stor och är så duktig som hon är, men andra sidan av mig känner mig så orolig, den 1 Augusti tar fritids över, vilket alltså betyder att då ska hon vistas på ett Fritids med enorma mängder barn och bara ett fåtal fröknar, skolgården är inte inhägnad och ja... Det kommer att gå en dag så får jag samtalet att hon dragit och inte hittas...

Jag är redan nu orolig varje dag att förskolan ska ringa och säga att hon rymt eller skadat sig för att hon är som hon är, hur fan kommer jag må då och jag läste nyligen att försäkringskassan sagt nej till assistent för en liten flicka tror jag det var som lever med en sjukdom som gör att hon kan dö på 2 sekunder om hon inte får akut hjälp, därför behöver hon en assistent dygnet runt som håller koll på sjukdomen...

Om dom till och med nekar ett sådant sjukt barn en assistent så spelar det ingen roll om Ida har en genetisk sjukdom, Autism, utvecklingsstörning och ADHD tillsammans...

Vad fan gör man?! Någon med erfarenhet av detta, har sökt lite på fk´s hemsida men det står inte mycket om assistenter och annan hjälp vid funktionsnedsättningar...

Ska dom betala mig en månadslön varje månad då eller så jag kan vara assistent åt henne själv eller tycker dom att jag ska gå hemma och vi ska hamna på gatan för vi inte har någon inkomst eller vad fan tycker dom egentligen?!

Men det som är bra om hon får Autistisk diagnos eller genetisk sjukdom eller utvecklingsstörning är att vi förmodligen kan få 100 % vårdbidrag, det är ju alltid lite men fortfarande inte tillräckligt...

Suck, jag begraver mig snart under en sten och stannar där tills jag dör...

Idag hjälpte hon mig att plocka ur diskmaskinen i alla fall, och på förskolan är dom så förundrade över hennes kunskaper i engelska och jag själv är också förundrad, jag pratar på engelska till henne och hon förstår, inte 100 % men jag brukar säga "Are you tired?" när hon gäspar, då säger hon "Yes" så det är verkligen engelska vi pratar då inte svengelska, även mycket annat kan vi prata om på engelska, säger jag t.ex. "I´m tired" då svarar hon alltid "Me too" haha och jag brukar börja med att prata på engelska, förstår hon inte så tar jag det på svenska för det är lite roligt att se vad hon kan men också att det är som en slags lärande i engelska, hon lär sig ju av det :)

Gillar

Kommentarer