en tuff nattning

Idag är jag blåslagen, bokstavligt talat... Ida har varit otroligt upprörd hela eftermiddagen men det har ändå varit under kontroll, vi var ute en stund innan middagen, jag fixade kaninerna och hon gungade, sen kom mamma hem...

Hon blir alltid jättejobbig när vi alla är hemma, är mamma själv med henne går det bra, är jag själv går det bra, men är vi båda hemma är det kaos...

I alla fall så fick jag först tvinga i henne melatonin och då brukar det vara kört sedan, precis som om dagen börjar dåligt så blir resten av dagen kaos...

Så ja, sedan började det, hon slog mig, hårt som fan, sparkades, skrek i falsett, bet mig och grejer...

Vet snart inte vad jag ska göra, jag gråter alltså, och jag väntar på jävla kallelsen från knut så dom kan utreda igen så hon hamnar inom LLS, då först kommer vi att få hjälp, men då måste hon få en autistisk diagnos eller utvecklingsstörning, och ja, påstår dom att hon inte når riktigt kraven så kommer jag tvinga dom att ge henne diagnosen i alla fall, hon låg på 5 av 7 på skalan gör Autism när hon gjorde förra utredningen när hon var 4...

Och det har blivit betydligt värre så...

Sen är det detta med skolan, ska vi ha henne på dagis 1 år till eller ska vi låta henne börja förskoleklass, ska hon börja vanlig skola eller särskola direkt...

Vi har en elev i skolan som har grov ADHD och hen kan inte läsa och skriva, går i åk 3, och nu ska dom göra NP (nationella) i svenska, muntligt och läraren måste lägga fram en text som hen ska läsa och sedan diskutera i en grupp... Hon måste lägga fram texten för det är krav i 3an... Snacka om att kränka ett barn som har svårigheter, och eftersom att hen "bara" har ADHD så får hen inget stöd vid NP... Dom skiter i hur grovt, hur svårt hen har det med saker osv...

Blir så jävla arg! Så därför tvekar jag på att sätta Ida i vanlig skola, den här eleven läser åk 1 matte bl a... Hen hamnar otroligt efter och kommer inte klara kursmålen förmodligen... Det kan vara Ida om 3-4 år...

Men sätter jag henne i särklass så är det som en stämpel att jag förväntar mig att hon inte kommer att klara skolan...

Vad gör man?! Tänk om jag haft en pappa till henne så jag haft någon att diskutera med, skitsamma om vi inte var tillsammans eller så, att bara kunna prata med en förälder som går igenom detta med mig... Vet inte hur länge till jag orkar innan jag går in i väggen 😭😫

Gillar

Kommentarer