En häst är bara en häst... Eller?

Många tycker nog att jag är lite konstig när jag valde att betäcka Missan istället för att ta bort henne... Ni som inte vet så var det så att jag hade hittat en jättebra fodervärd till Missan då jag kände att jag ville fokusera på Center och Missan behövde ridas ordentligt. Så det ända som krävdes var såklart att vi skulle besikta henne... Då hände det som jag aldrig trott skulle ske. Hon markerade kraftigt på böjprovet, speciellt i höger varv men även i vänster.

Jaha, vad gör man nu? Jag ville såklart veta varför då jag aldrig märkt något när jag ridit henne. Så vi åkte in till Ulltuna där de först röntgade och då såg de en skada ganska högt upp. Den var gammal och hade fått självläka. De hade alltså inte gjort något åt det när det hände... Inom travvärlden är det så att skadar sig hästen så har de tre alternativ, är det en duktig häst som de vet kan springa in mycket då opererar de eller är villiga att betala för att fixa skadan. Är det en häst som inte är så duktig på banan men som ändå funkar som avelssto eller promenadhäst så säljs den till det, eller om den är riktigt skadat så avlivas den...

Missan var inte så duktig på banan så då sålde de henne som avelssto/promenadhäst istället för att operera skadan... Inte till mig då såklart för jag hade ingen aning.

Veterinären gjorde sedan ultraljud. Det stod en gäng där och tittade då de samtidigt utbildade, de hade typ lektion haha. Jag ville bara veta om det var något vi kunde göra...

Men hon hade inflammerad ledvätska i massor, mest på höger sida men även på vänster... Skulle det gå att operera? Kanske, men jag hade inte den summan... Jag frågade nog inte ens om det skulle gå, jag var i sådan chock, samtidigt var jag så arg. Varför besiktade jag inte innan jag köpte. Varför sa de ingenting, jag sa tydligt att jag skulle rida dressyr och tävla. De borde sagt att hon bara kunde gå som promenadhäst/avelssto. Jag hade kanske köpt henne i alla fall men nu hade jag ridit och tränat henne i drygt 1,5 år, ganska hårt och under den tiden har hon haft ont utan att visa det!

Jag är inte arg på mig själv för som sagt hon visade ingenting, för ens i vintras. Plötsligt började hon bocka lite eller ja studsa med rumpan när jag krävde något. Men hon hade stått någon månad så jag misstänkte att det var därför, och när fodervärden red så höll hon på som fan och jag kände inte igen henne, men efter en stund så gick hon jättefint så jag hade aldrig kunnat tro att det var för att hon hade ont. Det är inte ens säkert att det var därför utan för att hon hade stått så pass mycket.

I alla fall så hade jag två alternativ. Betäcka eller Ta bort henne... Jag valde att ta bort henne. Jag hade bokat tid, men ju närmre jag kom desto mer ångrade jag mig.

Missan och jag har en otrolig conection. Jag vet att många hästägare anser att de har en bra kontakt till sin häst, men jag och Missan klickade redan när jag var och tittade på henne. Och ju mer vi jobbade från marken desto mer blev vi bästa vänner.

Missan kan bli så rädd för saker så att hon står och hoppar på stället, hellre än att springa över mig. Hästar är flyktdjur, blir de tillräckligt rädda så drar de oavsett vem som står i vägen. Men Missan skulle hellre skada sig själv än att skada mig.

Och när jag rider andra hästar eller jobbar med Center så står hon och gnäggar i hagen och blir svartsjuk.

Hur kunde jag ta bort min bästa vän? Planen var att ta bort henne när fölet sedan är avvant då det inte är något liv att stå i en hage hela livet. Hon är ju bara 10, kanske lever 15 år till. Och ska stå i en hage i 15 år och glo... Men ja, det var innan vi flyttade till eget stall... Nu känner jag att jag kan om jag vill ta fler föl och sälja, inget jag tjänar pengar på kanske men då blir hon sysselsatt och jag slipper ta bort henne. Sedan kanske hon får pensioneras vid 15 och innan det hoppas jag att vi köpt en egen gård med stora fina hagar, då kan hon gå i en sådan och bara njuta av livet...

Men framtiden får visa vad som sker. Men en häst är inte bara en häst. Det är ens bästa vän. Någon som går genom eld för dig om du behandlar den rätt. Vem skulle kunna avliva sin bästa vän om det absolut inte behövs...


  • Missan

Gillar

Kommentarer